I maj 1950 hamnade Swiatek i ett sovjetiskt arbetsläger i staden Vorkuta. Där satt även andra fångar som exempelvis tyska krigsfångar, Bandera-män (ukrainska nationalister), Vlasov-män (ryska kollaboratörer), medlemmar ur den polska motståndsrörelsen samt olika motståndare till det sovjetiska styret. Under sin vistelse i lägret (fram till 1956) träffade Swiatek hundratals tyska krigsfångar som berättade att de efter belägringen av Smolensk i juli 1941 hade sett läger med polska krigsfångar på det tyskockuperade området. Swiatek träffade också några Smolenskbor vilka bekräftade tyskarnas berättelser.

Swiatek ändrade sin uppfattning i frågan helt när han träffade en polsk officer i läger Nr. 4 i Norilsk. Officeren, som var en kapten från Kraków vid namn Wladyslaw Zak (som hade tagits till fånga i september 1939), sade att han hade inga tvivel om att han hade undgått de andra polska officerares tragiska öde i och med att han två veckor innan Tysklands anfall mot Sovjetunionen i juni 1941 överfördes från ett läger utanför Smolensk till ett fängelse i Moskva.

1968 befann sig Swiatek i London. Med sig hade han ett manuskript av en bok med titeln "Inför den röda tribunalen". Boken innehöll ett avsnitt där Swiatek ifrågasatte den polska exilregeringens version från 1943 om att de polska officerarna i Katyn hade dödats av sovjeterna. Swiatek blev genast impopulär inom de polska exilkretsarna i London. Till slut lyckades han hitta en utgivare som lovade ge ut boken, men bara om Swiatek lyfte ur det omstridda kapitlet.

Romuald Swiatek besökte arkiv och studerade den brittiska och den sovjetiska regeringens brevväxling från april 1943 och framåt och fann att den brittiska regeringen var fullt övertygad om sovjeternas oskuld i frågan. Även den amerikanska regeringen var övertygad om samma sak.

1988 gav Romuald Swiatek ut sin bok "The Katyn Forest" i vilken han återgav den här berättelsen. Boken är skriven på engelska och bygger på Swiateks egna vittnesmål och hans forskning inom olika arkiv.