Jurij Muchin, född 22 mars 1949, är en rysk oppositionspolitiker och publicist. Han är författare till flera omtalade böcker i vilka han hävdar alternativa teorier för bland annat månlandningarna, Stalins och Berijas död, Gulaglägrens betydelse, Katynmassakern och 11 september-attackerna. Trots att hans frekventa uttalanden kan tolkas som pro-stalinistiska är Muchin inte en stalinist (hans far var en uttalad antistalinist och offer för Stalins repressalier). Andra inslag i Muchins böcker kan tolkas som antisemitiska och nationalistiska. Muchin har aldrig varit medlem i det sovjetiska kommunistpartiet (SUKP) och kallar sig numera ukrainare.
Muchins undersökning av Katynmassakern
Jurij Muchin har publicerat ett antal böcker, varav en om massmorden i Katyn ("Katynskij detektiv") som cirkulerades runt i det ryska parlamentet, Duman, orsakade protester från polska parlamentariker. Hans andra bok i ämnet, "Antirossijskaja podlost" (2003), undersöker i detalj händelserna kring massakern och de framlagda bevisen som pekar ut NKVD som ansvariga för dådet. Muchin lägger fram följande observationer, argument och motbevis:
Argumenten
* tyskarna hade motiven. I ett försök att ena väst mot "judebolsjevismen" genomfördes denna kampanj. Tyskarna spelade på polackernas "ryssovänlighet" och visste att den polska exilregeringen skulle ställa sig bakom "avslöjandet". En annan händelse som sammanfaller tidsmässigt med Katynmassakern är upproret i Waszawagettot, där tyskarna slog ner ett judiskt uppror.
* flera av de internationella kommissionsmedlemmarna hade tvingats till att delta i tyskarnas undersökning av kropparna, medan andra valdes med omsorg (de skulle hysa antibolsjevikiska sympatier). Efter kriget avstod de (bland andra ungraren Ferenc Orsós, bulgaren Marko Markov, m.fl.) från sina vittnesmål från 1943.
* Romuald Swiatek-Horyn, en polsk f.d. Gulag-fånge, träffade under sin vistelse i olika sovjetiska arbetsläger (1950-1956) många tyska krigsfångar som hade sett polacker i lägren kring Smolensk efter det att tyskarna hade erövrat dessa områden. Andra ryska fångar från Smolensktrakten bekräftade tyskarnas berättelser. Till slut träffade Swiatek en polsk f.d. krigsfånge (Wladyslaw Zak) från ett av lägren utanför Smolensk, som var säker på att Katynmassakern var tyskarnas verk. Zak hade nämligen överförts från ett Smolenskläger till ett fängelse i Moskva två veckor innan krigsutbrottet mellan Tyskland och Sovjetunionen i juni 1941.
* dokumenten som presenterades för och studerades av den ryska konstitutionsdomstolen i oktober 1992 i det då pågående SUKP-målet visade sig innehålla många märkligheter. Berijas skrivelse till Politbyrån med begäran om arkebusering av de polska krigsfångarna och Politbyråns beslut i samma fråga är daterade "5 mars 1940". Att Beriajs skrivelser och Politbyråns beslut daterats med samma datum hade aldrig inträffat varken före eller efter det här. Berija not stämmer inte heller med den nummerföljd som hans skrivelser hade vid denna tidpunkt.
* nästa bevis, Sjelepins not till Chrusjtjov från den 3 mars 1959, var skriven för hand men inte med Sjelepins handstil. Sjelepin bad om att få se originalet till skrivelsen, men nekades detta av de ryska myndigheterna. Sjelepin har berättat att det enda han visste om Katynfrågan var det han hade tagit del av genom TV.
* de polska krigsfångarna i Katyn var skjutna med 7,65 mm kulor av tyskt fabrikat (Geco D).
* många av fångarna hade fått sina händer bakbundna med tysktillverkat rep.
* tyskarna påstod att ryssarna hade skjutit 12 000 polska officerare. Efter att de hade grävt upp 4 143 kroppar avbröts arbetena. Man har således aldrig hittat de påstådda 12 000 kroppar i Katyn.
* platsen för massgravarna var ett ställe där de sovjetiska pionjärerna höll sina sommarläger ända fram till sommaren 1941 då kriget med Tyskland bröt ut. Dessutom var platsen kring Kozji Gory den lokala befolkningens rekreationsplats där de tillbringade sin fritid med promenader, svampplockning och annat.
